dollfacedeluxe

Satt (back on the crime-scene) på Cybtekk och kollade lite i deras britt-Vogue, hittade hur jag ska se ut till våren. Personen till höger alltså. SNYGG.

Bläddrade vidaer, och hittade en annan version av hur jag ska se ut till våren. Också mycket SNYGG.

Så här såg det ut efter första bleknings-etappen: gul-leopard-fläckig! De gula fläckarna sitter passande nog där ljuset hamnade på bilden, men jag lovar, det såg mycket underhållande ut.

Så vart det klart! Liiite rödare, men det gör bara att det "tvättas ur" på ett snyggt sätt, dvs inte blir "blek-oranget". På det tråkiga sättet.

Gud vad trött jag ser ut. 

Nu ska jag läsa körkortsteori.

Hoppla.

Snygg galge hängde på skabbig krog. Undrar just om det där Herr-Mans finns kvar förresten....:)

Gyllene män i köket. Alltid redo med bubblet.

Vänner som gör sig redo, mindre gyllene, mer glittrande! ( Det blev lockar! De höll i flera dagar!)

Så här pigg och go är man dagen efter. När man ska upp och jobba. Efter 5 timmars sömn. Eller nåt. Jo, det är visst för lite. *Allergisk mot sömnbrist. Men snyggt hår har man fortfarande!

Det började så här. Jag vart jäkligt trött på mitt svarta. INte för att det egentligen är fult, tråkigt eller svårmatchat eller nåt sånt, utan bara för att jag har...tröttnat. Och medan man har sitt "spara ur håret-projekt", och det ändå kliar i fingrarana efter att fräscha upp håret lite, så är färg jäkligt nice och lätt att ta till faktiskt. 

Det roliga här är att Fabio som skulle göra mitt hår, hade klippt av en provslinga för en vecka sen, som han skulletest-färga på, och se hur långt han kunde gå med blekningen utan att skada håret. (Bara en sån grej gör det så galet värt att gå till Cybtekk och ingenannanstans - de vill verkligen att det ska bli bra!) Han blekte, och blekte och...inte ett skit hände. Så jag vart förberedd på att det kanske inte skulle gå att göra håret riiiktigt så ljusrött som jag velat ha, se bilder nedan. Men vad händer, jo håret bestämer sig för att göra som det alltid brukar: slurpa i sig så mycket det bara går. Och vips vart man ljus!

Och sen vart man röd!! Såååå jäkla nöjd. Ska tillbaka i nästa vecka för korrigering av ett par svarta "pricka" vid hårfästet, som inte ville blekas lika mycket som omgivningen...av totalt okänd anledning. Det är liksom samma område på huvudet, det är tom samma hårslingor, som bara väljer att reagera totalt olika på ett visst ställe. Lite fascinerande ändå. Och nej, jag tänker inte alls tänka på att håret förmodligen dog lite under alla kemikalier, för nu är jag sketsnygg och det är det som räknas. ;P

Så här avslutade kvällen. 

Limpmacka på blommigt fat (uppäten).

Äppeljuice (lite kvar).

Parkering i storstaden. Heldragna linjer och accelerationsfält. (tio sidor om dagen: check!)

Blogging. (en del att ta igen. japp.)

Sådana här bilder är det i alla fall jag stirrat mig småkär i på sistone:

 

 

 

Den här längden på håret och typ stilen i övrigt dör jag också lite över. Nästa projekt!

 

Godnatt jord, imorgon blir det fest! I ny klänning! Och nytt hår. Och typ asbilligt. Jej!

Ställen som gör en lycklig. Platser som får dig att vilja börja skriva igen, får dig att minnas hur lycklig man kan bli. Av att skriva. Så kan det också vara.

Är lätt förundrad över hur lätt det går med projekt "göra 100 Viktigheter Samtidigt". Det där körkortet, den där uppsatsen, och det där extrajobbet, samt helst också den där kreativiteten. Som att skruva upp någon slags Duktighetslåga, helt enkelt för att det är nödvändigt och enklast så. Just nu. Motsägelsefullheten då, i att man lagt ner såsåså mycket tid på att motarbeta just denna duktighet, får inte brinna för starkt, inte brinna bort och bränna ut. Utmaningen nu då. Den med handen om reglaget, inte släppa taget, brinna lite och alldeles lagom.
Och : det är faktiskt fullt tillåtet att släcka ibland. Utan att för den sakens skull ha dömt ut sig själv till evigt mörker.